Solen i Thailand

Ny dag i Sverige - här har det pågått ett tag.. Kom just tillbaka från gymmet, skönt att lyfta lite vikter. Men usch vad värmen tar kraft, inte samma power i musklerna som det brukar vara. Eller så var jag bara slö och seg idag..:)

Tänkte om någon kanske funderar på det här med solen.. Efter att ha fått beskedet hudcancer kan det ju tyckas lite märkligt att resa till Thailand några månader senare. Min första tanke när jag fick reda på att jag hade det var att jag aldrig mer ville resa till ett soligt land, utan tillbringa all tid på de brittiska öarna eller Antarktis. Men efter att ha fått förklarat för mig att det som jag måste undvika är att bränna mig, och efter att det gått just några månader insåg jag att jag måste ju lära mig att leva med detta istället. Det går inte att smita ifrån, särskilt inte när jag tycker så mycket om varma och soliga länder som Spanien och Thailand. Då skulle jag ju bara straffa mig själv.

Som tur är finns det ju en så bra uppfinning som solskyddskräm!

Jag smörjer in mig med faktor 50, bättrar på under dagen, och ligger i skuggan så fort jag har en bikini på mig. Golfen spelar jag tidigt på morgonen för att undvika de "starkaste" timmarna. Hittills har jag inte bränt mig alls! Så jäkla skönt!! Jag kan alltså vara i Thailand utan att vara rädd. Eller njae, rädslan och tankarna finns där hela tiden. Svårt att tränga bort dem. Men om jag bara är försiktig och smart så är det ingen fara!

En sak som faktiskt är lite svår, det är att jag precis som de flesta andra älskar att vara brun, och alltid har "tyckt om" att bli lite småbränd eftersom det ger mig mer färg. Dessa tankar finns också kvar, så nu när jag efter snart en vecka här nere inte är ens nära att vara lika brun (röd) som jag brukar vara känns det lite tråkigt. Men valet är mycket enkelt! Hellre blek och frisk än röd och sjuk. Och dessutom kommer jag att bli brun, det tar bara lite längre tid. Men att man är så jävla utseendefixerad!

Nog om detta.

Gissa om min käre sambo fortfarande sover, kl 13.39. Verkar som han lever kvar i svensk tid, i alla fall på morgonen. Men det är klart, i natt låg han vaken och kollade Inter-Barcelona till fyra eller nåt. Så idag har han väl nästan en anledning att sova :)

Får se vad denna dag har att bjuda på. Ska försöka få upp honom strax så jag får sällskap. Lunch och poolside lär det bli.

Kram!