Golfen har i år varit En svår och jobbig grej. Jag får liksom ingen ordning, vill att det ska kännas Nästan perfekt men istället känns det som om jag Hugger i sten. Klart jag känner Strimmor av Tvivel, det har varit många Gråa dagar.. Samtidigt vill jag bli Nånting större, Dom band som binder mig till golfen är så starka att jag vore Idiot om jag gick Dom tomma stegen mot en annan framtid, så jag säger till mig själv: Håll ut! Imorn är det Visst nån som är tillbaka i En tätort på en slätt och då Är jag hos dig igen.
Kram mormor!! Krya på dig!
1 kommentar:
Fint skrivet Lotta. Lasse han kan sina ord! ...och du, du kan din golf! Jag hoppas du hittar tillbaka till något ännu bättre. Ha en skön höst/vinter! Nu får Daniel ta över stafettpinnen istället och visa var skåpet ska stå! :D Heja cluben!
Kram
Skicka en kommentar